Hela vintern känner jag mig som en stelfrusen grå råtta....Jag släpar mig fram i mörkret på väg till och från jobbet....Det är alltid uppförsbacke,bakhalt och kallt....Snöstormarna piskar mitt plågade ansikte,och det enda jag kan tänka på är hur i helvete våra förfäder kunde få för sig att avla av sig i detta ogästvänliga klimat.
Kalla mörka mornar med 12 grader i köket innan vedspisen tinat min frusna själ....Då, när allt känns som värst kommer solen tillbaks......Som ett löfte om ett bättre liv får jag en ljusglimt...Ahhh, äntligen...Nu ska jag sitta i solen och njuta av våren....Nääää... För när solen kommer har jag jobbat natt och är trött nå så jävulusiskt.....Jag vill bara dra täcket över mig och sova bort dagen...Det enda solen gör är att störa min sömn.
Jävla skitliv !!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar